måndag 5 januari 2015

Borde alla äta glutenfritt?

Gott nytt år, dags för nya tag!




Har på sistone hamnat i flera intressanta diskussioner med folk som av olika anledningar valt att minska sitt intag av gluten och kände därför för att skriva lite om glutens vara eller icke vara.

De senaste åren har trenderna kring kost och hälsa blivit alltmer detaljerade och utgår mer och mer från individens upplevda hälsa och vad som "känns rätt" för var och en av oss. Det är en utveckling som jag tror till viss del kommit som en motreaktion på de populärdieter som härskat sedan början på 2000-talet där alla påstås må bäst på precis samma premisser. Utvecklingen mot mer individuellt ätande kommer med all säkerhet att fortsätta och är i grunden positiv. Istället för att lyssna till hårt hållna dogmer om hur lite kolhydrater man ska äta eller att vissa livsmedel ska flys som pesten lyssnar vi mer inåt - Hur trivs jag med att äta? Känns det som att jag mår bättre om jag undviker det  ena eller äter mer av det andra?  Känns det etiskt rätt att äta som jag gör? Kan jag påverka omvärlden positivt genom mitt val av matvanor?

Samtidigt som dessa till stor del positiva och utvecklande tankar föds ökar samtidigt risken att oseriösa aktörer och tyckare säljer på oss "Individuellt specialdesignade dieter" som i själva verket bara är nya varianter på det gamla temat med populärdieter, nu klätt i en skräddarsydd kostym.

En trend som kommer allt starkare och som nog har grunden i stenålderskost och olika former av lågkolhydratdieter är att äta glutenfritt. Det som gemene man bara för några år sedan såg som något man gjorde för att man har en sjukdom är nu något som blivit trendigt. Är man glutenintolerant är det självklart att man måste undvika gluten men nu sägs i många sammanhang att gluten orsakar problem även för den som inte är glutenintolerant och att det skulle kunna finnas kopplingar till helt andra sjukdomstillstånd och olika autoimmuna sjukdomar. I delar av USA är glutenfritt-trenden kanske större än någon annanstans. Skaparna av South park skojar friskt med trenden i avsnitt 2 i säsong 18 kallat "Gluten free ebola". Men finns det då några belägg för att minska eller helt sluta äta livsmedel med gluten i eller är det hela bara en kosttrend.

De senaste åren har kunskapen och förståelsen för celiaki (glutenintolerans) ökat dramatiskt tack vare intensiv forskning och helt nya genbaserade forskningsmetoder. Även i vården har undersökningarna av glutenintolerans förbättrats och man kan nu med ett enkelt blodprov få reda på om man har gener som gör att man riskerar utveckla glutenintolerans. Forskare har också visat att många av de antaganden vi tidigare gjort kanske inte stämmer. Exempelvis har den rådande dogmen varit att glutenintolerans är en livslång autoimmun sjukdom. Senare studier (1) har dock visat att det kanske inte alltid stämmer och att vissa patienter (ca 20%) med tidigare celiaki inte visar några symtom på sjukdomen efter en återintroduktion till gluten i vuxen ålder. Samtidigt vet man nu att känslighet mot gluten (NCGS - Non Celiac Gluten Sensitivity) finns även hos vissa som inte har celiaki och forskning (2,3) har visat att denna grupp troligen är betydligt större än gruppen med celiaki. Till skillnad från vid veteallergi och celiaki där man kan ta prover som visar om man är sjuk finns det vid glutenkänslighet idag inget annat test än att utesluta gluten och se om symtomen (liknande IBS) försvinner. Man stresstestar sedan genom att låta patienten äta stora mängder gluten och observerar om symtomen återkommer. Detta hjälper många men gör samtidigt att risken för placeboeffekter är stor. Forskarna är dock ett antal immunologiska markörer på spåren och inom några år kommer vi säkert veta mer om vad som orsakar glutenkänslighet (NCGS).

Ovanpå detta har det också kommit studier som visar att vi kanske alla får mer eller mindre problem av gluten även om vi inte får några sjukdomssymtom (4). Tarmarna har förutom att ansvara för upptag av näring också viktiga funktioner när det gäller att undvika att vi tar upp ämnen vi inte ska ta upp. Vid olika autoimmuna tillstånd såsom celiaki, diabetes typ 1 mfl har man sett att tarmcellerna utsätts för höjda nivåer av ett ämne som heter zonulin. Zonulin har till uppgift att reglera tarmens genomsläpplighet och i normala fall innebär detta inget problem. Det helt ny forskning visat är dock att både vissa bakterier och gluten har förmågan att öka frisättningen av zonulin och därmed öka tarmens genomsläpplighet. Effekten av gluten på zonulinfrisättningen blir som störst hos glutenintoleranta personer men även helt friska individer verkar få ökad genomsläpplighet av gluten. Eftersom ökad genomsläpplighet i tarmen observeras vid flertalet autoimmuna sjukdomar väcks förstås tanken om gluten skulle kunna bidra till att de utvecklas. Det som man ska ha i åtanke är att detta är studier gjorda på tarmceller i provrör och visar inte nödvändigtvis vad som händer i kroppen. Senare studier på människor (alltså inte bara tarmceller) har inte kunnat visa denna påverkan på tarmcellerna. Här har vi alltså långt ifrån alla svar och mycket av tankarna är spekulativa men ändå intressanta  (dessutom har ett annat veteprotein satts i samband med utvecklingen av diabetes (5)).

För att balansera det hela måste man också ta upp de positiva effekterna av gluteninnehållande livsmedel. Äter man vete, korn och råg i intakt form, exempelvis som kokt matvete innebär det att man också får ett högt intag av vattenlösliga fibrer, bland annat olika former av oligofruktos vilka har kraftfulla positiva effekter på tarmfloran. Vete, råg och korn i hel form är dessutom rika på magnesium och andra mineraler som många får i sig för lite av. Så länge man äter sädesslagen på ett hälsosamt sätt kan de  alltså bidra till hälsa och näringsstatus.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det kan finnas tre eller fyra huvudgruppper när det kommer till gluten. 1. De som absolut ska undvika gluten och oundvikligen får skador av att äta det (de som lider av celiaki), 2. De som bevisligen mår bättre av att undvika gluten (glutenkänsliga vilket enligt min erfarenhet i de flesta fall innefattar många av de som lider av IBS). 3. De flesta av oss, som verkar tåla gluten bra men där en stor konsumtion kanske skulle kunna bidra till försämrad tarmfunktion på sikt och slutligen grupp 4 där det finns individer som troligen kan äta mer eller mindre obegränsade mängder utan att det någonsin kommer orsaka några problem.

De eventuella negativa effekterna av gluten för oss som inte uppvisar känslighet vet man idag väldigt lite om. Det finns teorier och indicier till kopplingar till olika sjukdomar men det är än så länge till stor del på spekultationsstadiet. Ska man idag ge någon rekommendation till gemene man så är det inte att fly gluten som om det vore ebola utan snarare att se vete mfl som ETT livsmedel av många. Idag är det många som kanske äter mackor till frukost, pasta till lunch och pannkakor till middag och upplever det som varierat när det i själva verket är vete,vete och vete. Min rekommendation är som alltid, försök att äta lite mer oprocessat. Ät gärna många olika arter under dagens lopp och se till den stora bilden. Låter du 70-80% av allt du äter vara ren, oprocessad hel mat så kan du vara ganska säker på att du äter väldigt hälsosamt.