måndag 21 september 2015

Mat istället för antibiotika?

                             
                                                                     
På senare tid har forskningen kring livsmedel gått framåt avsevärt och många livsmedel som traditionellt använts inom folkmedicinen har fått ny uppmärksamhet. Det verkar på många sätt som att modern vetenskap nu gör att cirkeln sluts och lär oss varför de traditionellt använda livsmedlen kan vara så intressanta. Ett sådant livsmedel är honung. Många ser honung som en annan form av socker medan andra kanske tänker att det är bättre eftersom honung känns naturligare.

Honung innehåller mycket riktigt en hel del socker i form av fruktos och glukos men det intressantaste i honungen är istället andra saker - Antioxidanter, prebiotiska sockerkedjor, bakterier... Som med många andra livsmedel är det också stor skillnad på honung och honung, både beroende på vilka sorts bin som samlat in honungen, var i världen man befinner sig men inte minst i hur honungen behandlats. Allra mest intressant kanske helt rå honung, direkt från bikupan är. Ett sammanhang där denna typ av honung rönt en del uppmärksamhet på sistone är som alternativ till antibiotika. I en laboratoriestudie på Lunds universitet från 2012 såg man att bakterier i honung motverkar tillväxten av sjukdomsalstrande bakterier från människor med svårbehandlade infekterade sår och faktiskt var effektivare än traditionell antibiotika (1). Nu var detta en studie på bakterieodlingar så för att verkligen testa effekterna måste man titta på effekten hos djur eller människor. Detta är precis vad samma forskarteam sedan gjorde. I en uppföljande studie behandlades 10 hästar med MRSA-infektioner som vanlig antibiotika inte bitit på. På deras infekterade sår lade forskarna honung med tillskott av laktobaciller från binas magar för att "återställa" honungen till sitt råa stadie. Efter studiens genomförande blev samtliga 10 hästar helt friska (2)

Här är en intervju med doktoranden som genomfört studien

Detta gällde förvisso hästar men i och med att det är en direkt verkan av bakterierna på de infektionsskapande bakterierna i hästarnas sår är det troligt att det även skulle fungera hos människor. Mer forskning på detta område kommer med all säkerhet inom kort från samma håll...

Varför kan då honungsbakterier fungera där antibiotika inte gör det? En enkel anledning är att när vi människor skapar antibiotika ger vi bara en substans åt gången medan bakterier själva kan skapa hundratals olika antibiotiska ämnen för att bekämpa sina fiender. Bakterierna kan också anpassa sitt "anfall" beroende på vem motståndaren är och kan själv utvecklas lika snabbt som den sjukdomsalstrande bakterien. Bakterierna är där helt enkelt mycket "smartare" än vi är i våra behandlingar.

Om rå honung kan ha denna starka effekt på infekterade sår, vad händer då i våra kroppar om vi äter rå honung eller på andra sätt får i oss de goda bakterierna som finns i den råa honungen? Det finns resultat som tyder på att återkommande urinvägsinfektioner kan botas med hjälp av de probiotiska bakterierna L. Reuteri och L. Rhamnousus GR-1 (3). Då handlar det framför allt om att risken för en ny infektion minskar snarare än att bota en pågående infektion men det är ändå intressant.

Även kring andra typer av infektioner är det just i förebyggande syfte man hittills undersökt effekter och kanske är det egentligen en vettigare fråga hur vi ska undvika att bli sjuka snarare än att bota sjukdom när den uppkommer, även om båda delar förstås behövs. En systematisk genomgång av vetenskapen visade att probiotikatillskott innebär ett visst skydd mot luftrörsinfektioner även om man också konstaterade att den forksning som hittills gjorts på området har stora kvalitetsbrister (4).

För att sammanfatta läget kan man konstatera att det finns väldigt mycket spännande uppslag för framtida forskning. Vi vet idag väldigt mycket mer än för några få år sedan men dagens kunskapsläge är fortfarande på "dagisnivå". Nu börjar forskare drömma om att med bakteriernas hjälp kunna specialdesigna behandlingar som effektivt behandlar alla typer av bakterieinfektioner, helt utan negativa biverkningar.

5 kommentarer:

Q sa...

Du har helt rätt, gamla hälsokurer kan fungera, inte alla det finns många tvivelaktiga saker.
Kosten påverkar biomet kosten kan på vissa bota en del sjukdomar.
Honung har historiskt varit en medicin.

Nu till det tråkiga, många dietförespråkare påstår att deras kost botar, och påstår att dålig kost orsakar sjukdomar det är inte als sant.
Dom är så inkompetenta att dom inte kan skriva om biomet då ljuger dom och hittar på att kosten gör oss friska eller sjuka .
Detta är riktigt farligt för folkhälsan folk fattar inte att det är infektioner som ger den dåliga hälsan.
En del infektioner kräver mediciner för att försvinna.
Vissa dieter kan fungera men deras förklaring är bara nonsens.
Dieter som fungerar i praktiken är bara bra för biomet därför och endast därför fungerar dieten.

Dietförespråkare vill inte erkänna att alt dom har sagt är fel för då blir dom arbetslösa, pengar gör att dom fortsätter att ljuga.

Dietförespråkare är farliga för folkhälsan.

David Jonsson sa...

Q, jag är inte riktigt säker på hur du menar. Det finns väldigt tydliga kopplingar mellan kost och risken för utveckling av olika sjukdomar. Sen är det nog mycket riktigt så att en hel del av de effekter kosten har medieras via tarmbiotan men det innebär ju fortfarande att kosten har en effekt även om mekanismerna kan vara fler och annorlunda än man tidigare anat. Att säga att infektioner skapar alla sjukdomar är nog också en överförenkling. Visst tyder mycket på att mikrobiotan är långt mycket viktigare än vi tidigare anat men det är nog också en överförenkling att säga att det avgör "allt". Min tolkning av det nuvarande forskningsläget är att vår hälsa beror på effekter på hela vår organism och däri ingår vårt mikrobiom

Q sa...

”Det finns väldigt tydliga kopplingar mellan kost och risken för utveckling av olika sjukdomar. ”
Ja det är rätt men är det kosten eller den förändrade tarmfloran som orsakar sjukdomarna?
Att tarmfloran orsakar sjukdomar är bevisat.
Var finns bevisen för att kosten utan inblandning av tarmfloran påverkar vår hälsa, där saknas det bevis och forskningsstöd.

Hypotetiskt tarmfloran kan vara hela förklaringen till hälsoeffekter av kosten eller bara en liten del problemet är att vi inte vet.

Om kosten utan inblandning av tarmfloran påverkar hälsan så borde det finnas biokemiska förklaringar, du får gärna ta fram sådana studier om du hittar någon.
Vi förutsätter att det inte råder någon brist på ett enda näringsämne.
Jag vet faktiskt inte hur kosten kan påverka vår hälsa utan inblandning av tarmfloran.


”men det innebär ju fortfarande att kosten har en effekt även om mekanismerna kan vara fler och annorlunda än man tidigare anat ”
Helt rätt


”Att säga att infektioner skapar alla sjukdomar är nog också en överförenkling”
Tarmfloran är bara en liten del resten är kända eller okända infektioner.

Vi har en genetisk kod som styr våra celler varför skulle koden helt plötslig sluta att fungera?
Vi vet att infektioner kan påverka cellerna, Vi vet nu att det inte finns något stöd för att generna orsakar våra okända sjukdomar, Det finns inget fel på generna på sjuka.
(rent genetiska sjukdomar är ett litet undantag)

Man måste utgår från att alla sjukdomar är infektioner tills något annat bevisas.
Ta vilken sjukdom som helst googla och sök på infektion, ta fram en sjukdom som inte misstänks vara en infektion.
Allergi kan vara en brist på en mångfald av smittämnen men sjukdomen har sitt ursprung i mikroorganismerna.

Förgiftning, skador av våld slag fall med mera är inte infektioner det är kända orsaker.

David Jonsson sa...

Q jag tror du tar ett för simplistiskt förhållningssätt. Jag är benägen att hålla med dig att mycket tyder på att tarmbiotan är involverad i utvecklingen av många sjukdomar, det är ju därför jag skriver ganska mycket om det.

Men rätt perspektiv är i min värld inte att skilja på tarmbiotan och andra system i våra kroppar utan att se det som en integrerad del av vår kropp. Ser man tarmbiotan som ett virtuellt kroppsligt "organ" blir det lite lättare att sätta det i perspektiv. Att tarmbiotan är involverad betyder inte att det är den enda avgörande aspekten. I många sjukdomar är likaledes effekter på levern eller blodet viktigt men det innebär inte att de heller är ensamverkande. Tarmbiotan både påverkar och påverkas av resten av kroppen, precis som att levern eller njurarna gör det.

Att säga "att tarmbiotan orsakar sjukdomar är bevisat" är en överdrift. Jag skulle säga att väldigt mycket tyder på att så är fallet men vi vet långt ifrån allt kring mekanismerna. Att be om stöd för att något inte förhåller sig på ett sätt är en orimlig begäran eftersom det går att säga om vad som helst utan att det går att "bevisa". Vetenskapen försöker ju svara på hur saker förhåller sig, inte på hur de inte förhåller sig... Rätt fråga att ställa är istället att be om bevis för olika systems inblandning i sjukdomsutvecklingen, däribland eventuella effekter av biotan.

Du frågar varför generna plötsligt skulle sluta fungera. Det är ju fallet vid just genetiskt kopplade sjukdomar såsom cancer där exempelvis utsättning för strålning eller mutagena substanser kan få DNA att förändras och ge upphov till cancerceller men vid många sjukdomar är inte problemet nödvändigtvis att generna inte fungerar utan att våra kroppars sätt att hantera problem inte är produktivt. Exmpelvis är infarkter en konsekvens av att kroppens normala läkningssystem vid kärlskador slår fel, troligen med bakgrund mot att proppar evolutionärt inte har varit ett problem utan kärlskador är för kroppen ett tecken på behov av att akut läka skadan.

Mekanismer för sjukdomsutveckling utan tarmbiotan är ju enkelt att hitta men jag tror inte nödvändigtvis att de är fullständigt tillfredställande. Genom att lägga till de tänkbara mekanismerna via tarmbiotan kan vi se möjligheter till betydligt elegantare förklaringar men visst är det möjligt att ge förklaringsmodeller utan tarmbiotans inblandning. Det intressanta är ju inte hypoteser utan vad som kan visas

Q sa...

David du är klok man men varför skulle vi bli sjuka utan någon orsak?
Det mest troliga är att vi blir sjuka av okända mikroorganismer.
Dom flesta sjukdomar som vi vet orsaken till är infektionssjukdomar.

Tarmfloran är bara en av flera källor till patogener.

Virus kan även orsaka sjukdomar i tarmarna.
http://engineeringevil.com/2013/06/28/link-shown-between-crohns-disease-and-virus-100-of-crohns-disease-had-an-enterovirus/

Det finns mängder av patogener som inte är kända än.

Hjärtsjukdom kan i vissa fall vara orsakad av munbakterier som vandrar ner till hjärtat bakterierna finns där och dom lever.
Vi kan inte märka av dom bakterierna för det är ingen akut infektion.

Jag kan inte bevisa det men jag tror att dom flesta sjukdomarna bara är infektionssjukdomar.
Jag tror inte att sjukdomar orsakas av kosten, kosten kan bara ge oss en dålig tarmflora.